Matkulturen i Spanien har i högsta grad påverkats av de många inkräktare som under historiens gång har ockuperat landet under längre tider. Det började med fenicierna, som var först med vinodlingar, och senare kom romarna och planterade olivträd. Det största inflytandet på den spanska matkulturen hade onekligen morerna under sin drygt 700 år långa ockupation av Spanien.
Det spanska köket är inte bara ett kök, utan många. De olika regionerna har nästan alla sina speciella maträtter. Baskien, Katalonien, Madrid, Valencia och Andalusien, ja, alla har de sina specialiteter. Men två saker är gemensamma för hela landet: barkulturen och tapasrätterna. Vad tänker man omedelbart på när man hör orden ”det spanska köket”? Tortilla (potatisomelett), gazpacho (kall grönsakssoppa), paella (den berömda risrätten), jamón serrano (torkad skinka), sangría (rött vin smaksatt med brandy, likör och massor med fruktjuice) eller riojavin är vad jag tror att många tänker på först. Finns det mer att upptäcka i det spanska köket?
Personligen kan jag knappast påstå att det spanska köket står i klass med världens ledande, till exempel det franska och italienska. Men jag tycker att det har blivit bättre, både för att maten i sig själv har kompletterats med intryck från omvärlden men också för att jag själv har vågat prova på nya maträtter som jag snabbt har blivit förälskad i. Det spanska köket har sina hörnstenar i olivolja och vitlök. Tvärt emot vad många tror är rätterna inte överdrivet kryddstarka. Den spanska medelhavsdieten har på senare år blivit mycket omtalad och anses av läkare och näringsfysiologer som en av de mest hälsosamma matkulturerna och en stor bidragande orsak till den långa medellivslängden i Spanien. Med sin uppbyggnad kring grönsaker, frukt, fisk och skaldjur, olivolja, vitlök, mineralvatten och rödvin är det helt annorlunda än vårt kök med stora inslag av mejeriprodukter, potatis, vitt bröd och stark sprit.
Den mest välkända rätten är nog paella, möjligen med konkurrens av den torkade skinkan (jamón serrano). Den spanska potatisomeletten, tortilla, är också internationellt känd och serveras överallt i världen. Två gryträtter från Spanien som blivit internationellt berömda är fabada från Asturien och cocido español, ursprungligen från Madrid. Den sistnämnda rätten anses av många som Spaniens nationalrätt nummer ett. Den är en av mina favoriter under vinterhalvåret och lyckligtvis finns den varje vecka på min lokala favoritrestaurang. Prova den, por favor! Av de många variationer på den läckra ostsorten queso manchego från La Mancha är kanske den milda, fresco, den godaste. Andra typer av manchego är den som lagrats i olja, en aceite, och en annan hård, smulig, mogen och skarp i smaken som heter manchego curado, vilket betyder ”den gravade”.
För er som besöker den spanska medelhavskusten måste jag rekommendera ett eller flera besök på de berömda strandbarerna, chiringuitos, som ni hittar i olika skepnader, från små plåt- eller träskjul till mer eleganta anläggningar. Det är synd att många rivs och efterträds av moderna byggnader som totalt saknar den charm som fanns när man satt i badkläderna på enkla stolar på jordgolvet. Nu är de utrustade med vita dukar och serverar dyra viner. Nåväl, sök dig till den som ser mest fallfärdig ut, där finns garanterat en mattradition, och beställ inte bara en rätt per person, beställ flera olika och dela upp dem mellan er i sällskapet. Ta god tid på dig, det behöver du säkert om du ska vara hela dagen på stranden. Till detta dricker du sommardrinken nummer ett i Spanien, tinto de verano, husets röda vin som serveras i stora glas med hälften casera, som är spansk sockerdricka, samt is och en citronbit. Om du inte har känt att du varit utanför Sveriges gräns tidigare under resan så lovar jag att du gör det då!