En av mina absoluta favoriter bland spanska drycker är cava. Den bästa cava, som jag har druckit i Spanien, anser jag vara lika smakfull som ett glas champagne. Vad jag också har förstått är att cava har slagit igenom även i Sverige. År 2006 exporterades enligt Consejo Regulador del Cava drygt 2 100 000 flaskor cava till Sverige. Importen till Sverige har mer än fördubblats sedan 1986. Själva ordet cava kommer från katalanskan och betyder källargrotta. Drycken är ett mousserade kvalitetsvin och Spaniens motsvarighet till champagne, men till skillnad från champagne behöver inte cava komma från ett specifikt distrikt.
Cava är till volym räknat världens mest exporterade mousserande vin. Kring 95 procent av all cava produceras i D.O. Penedés i Katalonien, och 75 procent av denna i byn Sant Sadurní d’Anoia i Penedésdistriktet. Där ligger bland annat den största tillverkaren, som heter Codorníu. Det finns olika typer av cava beroende på torrhet och druvblandning. Med inblandning av Pinot Noir-druvan får man en mer rosafärgad cava, men detta påverkar främst färgen och inte torrhetsgraden. Traditionellt brukar cava innehålla en blandning av druvorna Xarel-lo, Macabeo och Parellada. Macabeodruvan bidrar med frukt och syra och sägs vara den allra viktigaste. Parellada ger den fruktiga och fina aromatiska smaken med mellanhög syra och svarar för elegansen i cavan. Xarel-lo bidrar med kropp, alkohol, friskhet och kraft i blandningen. Men även druvsorterna Chardonnay, Malvasia, Garnacha, och Monastrell är tillåtna för tillverkning av cava rosé.
Cava framställs genom så kallad método tradicional, vilket innebär att den andra jäsningen sker på flaska. Det går till så att man först pressar druvorna och jäser vinet en första gång. Sedan tillsätter man ny jäst samt socker och buteljerar vinet. Därefter jäser jästsvamparna i den stängda flaskan under några månader. Jästen äter socker och kolsyra bildas i flaskan. För att avlägsna den bottensats, som bildats i flaskan, ställer man traditionellt flaskorna upp och ner i ett speciellt flaskställ, pûpitres på spanska, så att bottensatsen till slut hamnar i toppen av flaskan. Därefter fryses flasktoppen och tack vare ett övertryck som kan vara upp till sex atmosfärer, åker isklumpen ut när flaskan öppnas och bottensatsen avlägsnas. Innan flaskan återförsluts häller man i druvjuice i flaskan och sätter sedan på korken. Cava måste lagras åtminstone i nio månader innan den får säljas. Cavans söthetsgrad bestäms av druvjuicen som man tillsätter i slutet innan man sätter på korken, den så kallade dosagen. Om cavan ska vara torr tillsätter man max 15 gram socker per liter, om den ska vara halvtorr tillsätts 17–35 gram
socker, och ska den vara söt så tillsätts minst 50 gram socker (per liter).
Klassningen sker efter hur mycket socker som tillsätts, det vill säga efter hur torr cavan görs:
Brut Nature: inga tillsatser av socker. Den torraste cavan.
Extra Brut: upp till 6 gram socker per liter, g/l.
Brut: 6–15 g/l.
Extra Seco: 12–20 g/l. Den mest köpta i Sverige.
Sec: 17–35 g/l.
Semi Sec: 33–35 g/l.
Dulce: över 50 g/l. Den sötaste som bäst lämpar sig till desserter.